Bedömningsmallar

Under det senaste grundläggandemötet uppkom diskussioner angående betyg och betygssättning. Det visade sig att olika ämnen hade skilda tolkning hur bedömning och betygssättning ska gå till och vilka verktyg som ska användas.

En fråga som diskuterades var bedömningsmallar till prov och examinationsuppgifter. Ena uppfattningen var av den uppfattningen att kunskapskraven för de olika betygen skulle anges direkt i uppgiften. Den andra uppfattningen var att bedömningsmallar bör utformas för uppgifter som ska bedömas. Dessa översätts i sin tur till kunskapsomdömen som ligger till grund för betygssättning. På sidan 23 i Prov och arbetsuppgifter (Måhl, Sundblad, Gustavsson) läser vi följande: 

Här får vi svaret på vad en bedömningsmall är, enligt Måhl. Som jag förstår är resultatindikatorerna det förväntade resultatet på uppgiften. Här har jag som lärare möjlighet att förklara och förenkla för eleverna. Enligt Måhl så har bedömningsmallar, skriva av lärare för elever, positiva effekter för elevernas resultat. Jag mailade en av mina och Teresas bedömningsmallar till Per Måhl med några frågor om angående bedömningsmallar och utvecklingsscheman. Han säger att båda är nödvändiga.  Ett utvecklingsschema för att följa en elevs språkutveckling och bedömningsmallar för att bedöma enskilda uppgifter.  

Diskussioner på fejjan

Jag känner mig ganska osäker på betyg och bedömning. Nu har jag försökt att dra igång en diskussion kring kunskapsomdömen i svenska som andraspråk 1 på facebook. Vi får se hur det fortskrider.

Utvecklingsscheman och andra tankar

Så var det dags för andra träffen om betyg och bedömning för oss svenska som andraspråkslärare. Vi skulle läsa till klart boken: Betygssättning en handbok till denna gång. Vi diskuterade flera olika saker. Några av huvudpunkterna blev vikten att använda samma begrepp inte bara i ämnesgruppen utan över hela skolan. Vi kände oss ganska förvirrade efter att ha läst boken, och undrade genast hur alla elever upplever bedömning och betygssättning på skolan. Teresa hade med sig en lista på viktiga begrepp som vi behöver ha en gemensam definition på. Här skriver jag begreppen med Gustavsson, Måhl och Sundblads (2012) förklaringar: 

Kunskapsomdömen - "Ett kunskapsomdöme är ett påstående om de kunskaper och förmågor som eleven, att döma av sina resultat/prestationer så långt har uppnått vid det tillfälle omdömet ges." (s. 134)

Förväntat resultat - "De förmågor och kunskaper som alla elever som minst förväntas bära med sig när ett arbetsområde är avslutat." (s. 76)

Utvecklingsschema - "Det gemensamma för alla utvecklingsscheman är att de beskriver progression och de synliggör därmed att vissa kunskaper och förmågor utvecklas stegvis från en nivå till nästa nivå, till ytterligare nästa nivå etc." (s. 153) Att elever själv placerar in sig  i utvecklingsscheman kallas för: Självvärdering i en kunskapsprofil. (s. 182)

Bedömingsmall - Används för att bedöma och/eller betygssätta enskilda uppgifter. För de olika nivåerna används resultatindikatorer (förväntat resultat). 

Vi diskuterade utvecklingsscheman. Jag och Teresa använder utvecklingsscheman för språkutveckling från Språket lyfter. Vi använder däremot inte utvecklingsscheman för andra aspekter av kursen. Vi använder också bedömningsmallar för olika examinerade uppgifter. 

Ska vi använda fler utvecklingsscheman än för skriftspråket?
Det boken tar upp är att flertalet av dessa utvecklingsscheman varken underlättar lärarnas arbete eller förbättrar elevernas resultat. Det som talar emot utvecklingschemana är att antalet aspekter är för många, att skillnaden mellan olika nivåer ofta är vaga samt att språkbruket inte är anpassat till eleverna. Jag, Teresa och Jonna har sett att språket lyfters schema för utveckling fungerar väl när det gäller tydligt avgränsande områden som rubriker, styckeindelning eller interpunktion. Det är svårare för eleverna att förstå de delar som rör meningsbyggnad och textbindning. Här skulle vi kunna lägga ner energi på att förenkla dessa scheman så att eleverna verkligen förstår dem. En annan sak som tas upp är att placeringen i schemat kräver bedömningar och att ett fungerande schema innehåller tydliga kunskapsomdömen. En sak som jag tog fasta på är att de scheman som görs av lärare och är tydligt anpassade efter elevernas språkbruk fungerar bättre: "Effekterna blir bättre om språkbruket anpassas till eleverna och om schemat återupprepar den information som eleverna fått inför arbetsområden." (s. 186)

Här ser jag ett tydligt utvecklingsområde för oss sva-lärare. Att göra utvecklingsscheman för läsning, skrivande och tal som är anpassade efter elevernas språk och efter kursens centrala kunskapsinnehåll och kunskapskrav. 

Kunskapsomdömen är inte prognostiska
Kunskapsomdömen ska inte ge en prognos om betyg vid avslutad kurs utan bara informera var eleverna befinner när omdömes ges. Vi diskuterade hur vi varit med om flera gånger, då vi i vissa fall gett en prognos om betyg vid periodslut, att svenska som andraspråkseleverna missuppfattar och tror att läraren säger att de är klara med kursen. 

Till nästa gång

Förberedelser: Studera ämnesplanerna noggrant. Både för grundläggande och gymnasiet. Vi måste alla vara  beredda på att jobba på båda niverna. Se filmen om ämnesplanerna på youtube. Läs sidorna 48-62 i boken Gymnasieskola 2011.

• Hur tänker ni kring ämnesplanen efter att ha sett skolverkets film och läst Gustavssons, Måhls och Sundblads bok? Diskutera.
• Vilka kunskapsområden som ska bedömas utskiljer ni i kursplanen? Välj ett område tillsammans eller ta ett område var till nästa gång. Fundera hur du kan planera för bedömning.
• Konkretisera vad de fetmarkerade orden i kunskapskraven innebär med hjälp av progressionstabellen på sidorna 55–59 i boken Gymnasieskola 2011.

Första träffen

I tisdags träffades jag, Anna-Lisa, Jonna och Teresa för att diskutera de första 128 sidorna i Betygsättning - en handbok (2012: Gustavsson, Mål & Sundblad) Anna-Lisa började med att ta upp något som hon hade uppmärksammat under sin läsning, nämligen undantagsbestämmelser. Boken tar upp tre frågor som skolverket brukar få rörande paragrafen i skollagen, kapitel 20:

• 28 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana krav. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

De tre frågorna är: "(1) Vad menas med enstaka delar av ett kunskapskrav? (2) Vilka funktionsnedsättningar kan utgöra ett direkt hinder för att kunna nå ett visst kunskapskrav? och (3) Hur vet man att en elev har en sådan funktionsnedsättning."  (2012:35 Gustavsson, Mål & Sundblad). Som boken beskriver finns det inga enkla svar. Vi diskuterade olika elever som vi har haft gemensamt och där vi tillämpat paragrafen. Vi har tidigare tillämpat paragrafen för PTS för en elev eftersom vi inte ansågs att dennes PTS kunde anses vara av tillfällig natur. Men det var ett enskilt fall och det behöver inte innebära att vi alltid kommer att använda oss av paragrafen vid PTS. Vi vet inte heller hur skolverket ställer sig i frågan.En annan sak som dök upp var att elever med jämn låg profil inte omfattas av paragrafen. Det hade vi inte riktigt varit klara över tidigare. 

Något som vi också diskuterade var betyg på uppgifter och omdömen. I handboken står att elever som inte når kraven för exempelvis vissa delar av skrivandet ska inte få ett E på uppgifter och i omdöme eftersom eleven då missar rätt till stöd och möjligheter till att lära sig. Paragrafen tillämpas enbart för slutbetyget under kursens gång sätt F på de krav som eleven inte klarar av. 

Även fast vi tänkt att hålla oss till reflektion, diskussion och klargörande av nya begrepp kom vi ändå in på att börja lösa problem. När det gäller tillämpning av undantagsbestämmelser behöver läraren stöd av en ämnesgrupp. Därför bör ämnesträffar systematiseras under hösten.

Vidare talade vi om formuleringen i boken att en "dålig" lärare säger att allt i kursen bedöms och betygsätts. Medan den "bra" läraren tydligt skiljer på övning och examination. Här kände vi att man måste skilja på formativ bedömning och betygssättning. En undervisning bör hela tiden vara återkopplande och ge både feed back och feed forward till eleverna så att de vet var de befinner sig och vart de ska. Detta arbete kan göras hela tiden i undervisningen. Det handlar om att kommunicera vad som bedöms till eleverna. Att arbeta formativt gör eleverna till aktiva deltagare av sin kunskapsutveckling och skapar förståelse för vad som bedöms och på vilka grunder läraren bedömer.

Vi fortsatte med att lösa problem...Vi tänkte att vi behöver arbeta på samma sätt för att tydliggöra bedömning för eleverna. Kunde vi kanske skapa mallar för hur ett prov eller en uppgift som bedöms ska se ut. Det underlättar för eleverna om de möter samma rubriker från grundläggande upp till gymnasiet. I slutet av vår första träff dök också specialpedagogerna Ewa och Birgitta upp och deltog i diskussionen.

Sambedömning - Nytt material från skolverket

Nu har det kommit nytt material om bedömning från skolverket. Se länk: Sambedömning i skolan

Språkutvecklingsportfolio och kamratrespons

I går kickade jag igång arbetet med elevernas bloggar som språkportfolio grundläggande svenska som andraspråk. Först kommer vi att arbeta med texterna på  en grundläggande språklig nivå, senare börjar genrearbetet. Eleverna har skrivit reflektioner till tv-serien Fröken Frimans krig och nu skulle de ge respons på varandra texter - så kallad kamratrespons. De skulle titta på rubriker, styckindelning och interpunktion. För arbetet använde de en matris.Matrisen finns i Google docs och eleverna hittar den via länk från bloggen. Sin respons skulle de skriva en en kommentar till en av kompisens texter på kompisens blogg. Jag förklarade att man hjälper varandra att se saker i sin egen text. 

Det som ställde till svårigheter för eleverna till en början var att förstå matrisen. De började att läsa kamratens text, sen när det kom till själva responsen blev det svårare. Många skrev ganska kortfattat. En elev tyckte att han inte kunde säga någonting om varken sin kompis nivå eller sin egen nivå i språkutvecklingen. Det var bara jag som kunde det, menade han. Jag fångade alla elevers uppmärksamhet från datorerna och visade på ett exempel från matrisen: "Markerar nytt stycke med blankrad eller indrag". Jag förklarade att antingen markerar man nytt stycke, eller så gör man det inte. Det kan man se själv. Det är ingen nivå som jag som lärare bestämmer. 

Efter responsen skulle eleverna skriva om var de befinner sig i sin språkutveckling som ett första steg i deras språkportfolio. De skulle klistra in matrisen och göra en sida på sin blogg. Här kände många sig blygsamma till en början att skriva om sin egen nivå. Men alla skrev ner en kortfattad beskrivning. Denna beskrivning ska eleverna sedan kunna gå tillbaka till för att se sin utveckling. 

I denna respons arbetar vi inte med texttyp/genre. Det kommer vi också att göra längre fram. Nästa vecka börjar jag med berättande genre. Det var första gången denna grupp elever arbetade med kamratrespons och jag tycker att de gjorde det bra. Men det finns mycket som jag kan förbättra. Mitt mål är att utveckla bedömningsarbetet genom kamratrespons under våren. 

Bedömning i grundläggande svenska som andraspråk

Nu när det är dags för att möta en ny grupp elever är det mycket jag funderar över. Framför allt vad jag kan göra för att förbättra bedömningen. Bedömningen ska ju vara något som gör eleven medveten om vad hen ska utveckla. Vid varje kursstart tänker jag ut nya saker, hur jag ska återkoppla och hur jag ska göra eleven delaktig i bedömningen. Jag känner ändå att jag inte funnit något sätt att systematisera den bedömning jag använder. Under våren ska alla ämneslag här på vuxenutbildningen i Luleå arbeta med betyg och bedömning. Jag tänker skriva om arbetet tillsammans med de andra lärarna i svenska som andraspråk och arbetet som jag gör i mitt klassrum. Mitt arbetssätt innebär att arbeta med bloggande. Jag har en blogg: Läsa, skriva och diskutera, som är länkad till elevernas egna bloggar. De har precis kommit igång med skrivandet, kursen började 20 januari. 

Vad säger eleverna? Det är alltid viktigt att lyssna på eleverna vad de säger. När det gäller bedömning så har jag fått signaler från flera elever att de är osäkra på var de befinner sig och vad som förväntas av dem i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Speciellt den första månaden när eleverna introduceras för ett nytt arbetssätt som skiljer sig från arbetssättet på SFI - med bloggande och mycket diskussioner. Därför är jag övertygad om att eleverna måste göras delaktiga i bedömning i ett tidigt skede av kursen. En annan sak är att jag har arbetat med löpande bedömning av litteraturdiskussioner, texter och annat. Eleverna upplever aldrig någon summering eller avslut utan en ständigt pågående process. Jag tror att det kan vara bra att avgränsa bedömningen till "provveckor" eller "bedömningsveckor". Efter dessa får eleven ett omdöme och individuell handledning. 

Hur jag vill arbeta under våren

För att strukturera bedömningen och ge eleverna individuell handledning har jag och min kollega Teresa lagt in fasta datum för det i vårens planering. Jag har bestämda provveckor där eleverna skriver texter i olika genrer, främst berättande och argumenterande. Eleverna testar även sin förmåga att diskutera och hålla muntliga anföranden. Provveckorna är fast, men inte innehållet i undervisningen. Vi är fria att ta upp vilka ämnen som vi finner vara aktuella under våren.  

Provveckorna fungerar så att eleverna testar att skriva en genre på måndagen. På tisdagen läser jag och Teresa igenom texterna och delar in eleverna i två grupper: en som i stort sett klarat genren och en som inte klarat genren. På onsdagen arbetar de som klarat genren vidare med sina texter genom kamratrespons. De som inte klarat genren får en ny genomgång av genren och får sedan skriva igen. På torsdagen skriver eleverna klart sina texter och eleverna prövar sin förmåga att diskutera/debattera och utvärderar sig själv och andra genom kamratrespons. På fredagen gör eleverna genom  ett muntligt anförande. Här tänker vi prova att filma och göra respons genom genom youtube.

Individuell handledning ges i nära anslutning till provveckan. Här går lärare och elev tillsammans igenom elevens utveckling. Vi använder en övergripande matris för hela kursen. Matrisen är ett interaktivt omdöme i vår lärplattform edwise, där lärarna skriver in sina kommenterar efter provveckan. Den används sedan som underlag för den individuella handledningen. I skrivande stund kan endast lärarna kommentera i matrisen. Men nu funderar jag på att göra om detta till nästa provvecka så att också eleverna kan kommentera. I så fall kan eleverna uppmanas att skriva sina kommentarer före handledningen. 

Hur kan eleverna se sin egen språkutveckling?
Kunskapsomdömesmatrisen för hela kursen är ändå ganska övergripande och vissa saker behöver brytas ner i mindre beståndsdelar för att synliggöra elevens språkutveckling för eleven själv.Mellan provveckorna arbetar vi med en språkportfolio där eleverna arbetar med olika delar i språket genom kamratrespons.

Kamratresponsen används för att den ger eleven ett språk för att tala om språkutveckling. Förra terminen arbetade jag med detta, och eleverna återkopplade att de lärde sig mycket genom detta arbetssätt. Jag kunde säga samma sak flera gånger - men det var först när de i par fick titta på varandras texter med hjälp av ett utvecklingsschema som de förstod hur det skulle skriva en rubrik eller styckeindela. När eleven först själv sett var hen befann sig med hjälp av en kamrat ges eleven språk och verktyg för att prata om sin egen utveckling med oss lärare. Innan kunde det vara svårt för mig att tydliggöra olika steg i språkutvecklingen för eleven. Ibland kunde responsen från eleven till och med bli: "Du är lärare, du bestämmer!" mycket på grund av att eleven inte gett förutsättningar för att delta i ett samtal om språkutveckling. 

Under denna termin tänker jag låta eleverna arbeta med ett utvecklingsschema från språket lyfter. Jag har delat in den i tre delar för att eleverna ska kunna arbeta med en matris i taget. Utvecklingsshemana finns i en flik på min blogg för kursen: Läsa skriva och diskutera. Varje elev publicerar texter på sin egen blogg. När de har publicerat några texter arbetar de i par och börjar med schemat om rubriker och styckindelning och ger varandra respons. Efter det funderar eleven var hen befinner sig och skriver en kommentar till matrisen som hen lagt som sida på sin egen blogg. Se exempel från en elev som redan lagt ut de tre matriserna på sin blogg: elevblogg.