torsdag 30 januari 2014

Bedömning i grundläggande svenska som andraspråk

Nu när det är dags för att möta en ny grupp elever är det mycket jag funderar över. Framför allt vad jag kan göra för att förbättra bedömningen. Bedömningen ska ju vara något som gör eleven medveten om vad hen ska utveckla. Vid varje kursstart tänker jag ut nya saker, hur jag ska återkoppla och hur jag ska göra eleven delaktig i bedömningen. Jag känner ändå att jag inte funnit något sätt att systematisera den bedömning jag använder. Under våren ska alla ämneslag här på vuxenutbildningen i Luleå arbeta med betyg och bedömning. Jag tänker skriva om arbetet tillsammans med de andra lärarna i svenska som andraspråk och arbetet som jag gör i mitt klassrum. Mitt arbetssätt innebär att arbeta med bloggande. Jag har en blogg: Läsa, skriva och diskutera, som är länkad till elevernas egna bloggar. De har precis kommit igång med skrivandet, kursen började 20 januari. 

Vad säger eleverna? Det är alltid viktigt att lyssna på eleverna vad de säger. När det gäller bedömning så har jag fått signaler från flera elever att de är osäkra på var de befinner sig och vad som förväntas av dem i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Speciellt den första månaden när eleverna introduceras för ett nytt arbetssätt som skiljer sig från arbetssättet på SFI - med bloggande och mycket diskussioner. Därför är jag övertygad om att eleverna måste göras delaktiga i bedömning i ett tidigt skede av kursen. En annan sak är att jag har arbetat med löpande bedömning av litteraturdiskussioner, texter och annat. Eleverna upplever aldrig någon summering eller avslut utan en ständigt pågående process. Jag tror att det kan vara bra att avgränsa bedömningen till "provveckor" eller "bedömningsveckor". Efter dessa får eleven ett omdöme och individuell handledning. 


Hur jag vill arbeta under våren

För att strukturera bedömningen och ge eleverna individuell handledning har jag och min kollega Teresa lagt in fasta datum för det i vårens planering. Jag har bestämda provveckor där eleverna skriver texter i olika genrer, främst berättande och argumenterande. Eleverna testar även sin förmåga att diskutera och hålla muntliga anföranden. Provveckorna är fast, men inte innehållet i undervisningen. Vi är fria att ta upp vilka ämnen som vi finner vara aktuella under våren.  

Provveckorna fungerar så att eleverna testar att skriva en genre på måndagen. På tisdagen läser jag och Teresa igenom texterna och delar in eleverna i två grupper: en som i stort sett klarat genren och en som inte klarat genren. På onsdagen arbetar de som klarat genren vidare med sina texter genom kamratrespons. De som inte klarat genren får en ny genomgång av genren och får sedan skriva igen. På torsdagen skriver eleverna klart sina texter och eleverna prövar sin förmåga att diskutera/debattera och utvärderar sig själv och andra genom kamratrespons. På fredagen gör eleverna genom  ett muntligt anförande. Här tänker vi prova att filma och göra respons genom genom youtube.

Individuell handledning ges i nära anslutning till provveckan. Här går lärare och elev tillsammans igenom elevens utveckling. Vi använder en övergripande matris för hela kursen. Matrisen är ett interaktivt omdöme i vår lärplattform edwise, där lärarna skriver in sina kommenterar efter provveckan. Den används sedan som underlag för den individuella handledningen. I skrivande stund kan endast lärarna kommentera i matrisen. Men nu funderar jag på att göra om detta till nästa provvecka så att också eleverna kan kommentera. I så fall kan eleverna uppmanas att skriva sina kommentarer före handledningen. 

Hur kan eleverna se sin egen språkutveckling?
Kunskapsomdömesmatrisen för hela kursen är ändå ganska övergripande och vissa saker behöver brytas ner i mindre beståndsdelar för att synliggöra elevens språkutveckling för eleven själv.Mellan provveckorna arbetar vi med en språkportfolio där eleverna arbetar med olika delar i språket genom kamratrespons.

Kamratresponsen används för att den ger eleven ett språk för att tala om språkutveckling. Förra terminen arbetade jag med detta, och eleverna återkopplade att de lärde sig mycket genom detta arbetssätt. Jag kunde säga samma sak flera gånger - men det var först när de i par fick titta på varandras texter med hjälp av ett utvecklingsschema som de förstod hur det skulle skriva en rubrik eller styckeindela. När eleven först själv sett var hen befann sig med hjälp av en kamrat ges eleven språk och verktyg för att prata om sin egen utveckling med oss lärare. Innan kunde det vara svårt för mig att tydliggöra olika steg i språkutvecklingen för eleven. Ibland kunde responsen från eleven till och med bli: "Du är lärare, du bestämmer!" mycket på grund av att eleven inte gett förutsättningar för att delta i ett samtal om språkutveckling. 

Under denna termin tänker jag låta eleverna arbeta med ett utvecklingsschema från språket lyfter. Jag har delat in den i tre delar för att eleverna ska kunna arbeta med en matris i taget. Utvecklingsshemana finns i en flik på min blogg för kursen: Läsa skriva och diskutera. Varje elev publicerar texter på sin egen blogg. När de har publicerat några texter arbetar de i par och börjar med schemat om rubriker och styckindelning och ger varandra respons. Efter det funderar eleven var hen befinner sig och skriver en kommentar till matrisen som hen lagt som sida på sin egen blogg. Se exempel från en elev som redan lagt ut de tre matriserna på sin blogg: elevblogg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar