Utvecklingsscheman och andra tankar

Så var det dags för andra träffen om betyg och bedömning för oss svenska som andraspråkslärare. Vi skulle läsa till klart boken: Betygssättning en handbok till denna gång. Vi diskuterade flera olika saker. Några av huvudpunkterna blev vikten att använda samma begrepp inte bara i ämnesgruppen utan över hela skolan. Vi kände oss ganska förvirrade efter att ha läst boken, och undrade genast hur alla elever upplever bedömning och betygssättning på skolan. Teresa hade med sig en lista på viktiga begrepp som vi behöver ha en gemensam definition på. Här skriver jag begreppen med Gustavsson, Måhl och Sundblads (2012) förklaringar: 

Kunskapsomdömen - "Ett kunskapsomdöme är ett påstående om de kunskaper och förmågor som eleven, att döma av sina resultat/prestationer så långt har uppnått vid det tillfälle omdömet ges." (s. 134)

Förväntat resultat - "De förmågor och kunskaper som alla elever som minst förväntas bära med sig när ett arbetsområde är avslutat." (s. 76)

Utvecklingsschema - "Det gemensamma för alla utvecklingsscheman är att de beskriver progression och de synliggör därmed att vissa kunskaper och förmågor utvecklas stegvis från en nivå till nästa nivå, till ytterligare nästa nivå etc." (s. 153) Att elever själv placerar in sig  i utvecklingsscheman kallas för: Självvärdering i en kunskapsprofil. (s. 182)

Bedömingsmall - Används för att bedöma och/eller betygssätta enskilda uppgifter. För de olika nivåerna används resultatindikatorer (förväntat resultat). 

Vi diskuterade utvecklingsscheman. Jag och Teresa använder utvecklingsscheman för språkutveckling från Språket lyfter. Vi använder däremot inte utvecklingsscheman för andra aspekter av kursen. Vi använder också bedömningsmallar för olika examinerade uppgifter. 

Ska vi använda fler utvecklingsscheman än för skriftspråket?
Det boken tar upp är att flertalet av dessa utvecklingsscheman varken underlättar lärarnas arbete eller förbättrar elevernas resultat. Det som talar emot utvecklingschemana är att antalet aspekter är för många, att skillnaden mellan olika nivåer ofta är vaga samt att språkbruket inte är anpassat till eleverna. Jag, Teresa och Jonna har sett att språket lyfters schema för utveckling fungerar väl när det gäller tydligt avgränsande områden som rubriker, styckeindelning eller interpunktion. Det är svårare för eleverna att förstå de delar som rör meningsbyggnad och textbindning. Här skulle vi kunna lägga ner energi på att förenkla dessa scheman så att eleverna verkligen förstår dem. En annan sak som tas upp är att placeringen i schemat kräver bedömningar och att ett fungerande schema innehåller tydliga kunskapsomdömen. En sak som jag tog fasta på är att de scheman som görs av lärare och är tydligt anpassade efter elevernas språkbruk fungerar bättre: "Effekterna blir bättre om språkbruket anpassas till eleverna och om schemat återupprepar den information som eleverna fått inför arbetsområden." (s. 186)

Här ser jag ett tydligt utvecklingsområde för oss sva-lärare. Att göra utvecklingsscheman för läsning, skrivande och tal som är anpassade efter elevernas språk och efter kursens centrala kunskapsinnehåll och kunskapskrav. 

Kunskapsomdömen är inte prognostiska
Kunskapsomdömen ska inte ge en prognos om betyg vid avslutad kurs utan bara informera var eleverna befinner när omdömes ges. Vi diskuterade hur vi varit med om flera gånger, då vi i vissa fall gett en prognos om betyg vid periodslut, att svenska som andraspråkseleverna missuppfattar och tror att läraren säger att de är klara med kursen. 

Till nästa gång

Förberedelser: Studera ämnesplanerna noggrant. Både för grundläggande och gymnasiet. Vi måste alla vara  beredda på att jobba på båda niverna. Se filmen om ämnesplanerna på youtube. Läs sidorna 48-62 i boken Gymnasieskola 2011.

• Hur tänker ni kring ämnesplanen efter att ha sett skolverkets film och läst Gustavssons, Måhls och Sundblads bok? Diskutera.
• Vilka kunskapsområden som ska bedömas utskiljer ni i kursplanen? Välj ett område tillsammans eller ta ett område var till nästa gång. Fundera hur du kan planera för bedömning.
• Konkretisera vad de fetmarkerade orden i kunskapskraven innebär med hjälp av progressionstabellen på sidorna 55–59 i boken Gymnasieskola 2011.