Första träffen

I tisdags träffades jag, Anna-Lisa, Jonna och Teresa för att diskutera de första 128 sidorna i Betygsättning - en handbok (2012: Gustavsson, Mål & Sundblad) Anna-Lisa började med att ta upp något som hon hade uppmärksammat under sin läsning, nämligen undantagsbestämmelser. Boken tar upp tre frågor som skolverket brukar få rörande paragrafen i skollagen, kapitel 20:

• 28 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana krav. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

De tre frågorna är: "(1) Vad menas med enstaka delar av ett kunskapskrav? (2) Vilka funktionsnedsättningar kan utgöra ett direkt hinder för att kunna nå ett visst kunskapskrav? och (3) Hur vet man att en elev har en sådan funktionsnedsättning."  (2012:35 Gustavsson, Mål & Sundblad). Som boken beskriver finns det inga enkla svar. Vi diskuterade olika elever som vi har haft gemensamt och där vi tillämpat paragrafen. Vi har tidigare tillämpat paragrafen för PTS för en elev eftersom vi inte ansågs att dennes PTS kunde anses vara av tillfällig natur. Men det var ett enskilt fall och det behöver inte innebära att vi alltid kommer att använda oss av paragrafen vid PTS. Vi vet inte heller hur skolverket ställer sig i frågan.En annan sak som dök upp var att elever med jämn låg profil inte omfattas av paragrafen. Det hade vi inte riktigt varit klara över tidigare. 

Något som vi också diskuterade var betyg på uppgifter och omdömen. I handboken står att elever som inte når kraven för exempelvis vissa delar av skrivandet ska inte få ett E på uppgifter och i omdöme eftersom eleven då missar rätt till stöd och möjligheter till att lära sig. Paragrafen tillämpas enbart för slutbetyget under kursens gång sätt F på de krav som eleven inte klarar av. 

Även fast vi tänkt att hålla oss till reflektion, diskussion och klargörande av nya begrepp kom vi ändå in på att börja lösa problem. När det gäller tillämpning av undantagsbestämmelser behöver läraren stöd av en ämnesgrupp. Därför bör ämnesträffar systematiseras under hösten.

Vidare talade vi om formuleringen i boken att en "dålig" lärare säger att allt i kursen bedöms och betygsätts. Medan den "bra" läraren tydligt skiljer på övning och examination. Här kände vi att man måste skilja på formativ bedömning och betygssättning. En undervisning bör hela tiden vara återkopplande och ge både feed back och feed forward till eleverna så att de vet var de befinner sig och vart de ska. Detta arbete kan göras hela tiden i undervisningen. Det handlar om att kommunicera vad som bedöms till eleverna. Att arbeta formativt gör eleverna till aktiva deltagare av sin kunskapsutveckling och skapar förståelse för vad som bedöms och på vilka grunder läraren bedömer.

Vi fortsatte med att lösa problem...Vi tänkte att vi behöver arbeta på samma sätt för att tydliggöra bedömning för eleverna. Kunde vi kanske skapa mallar för hur ett prov eller en uppgift som bedöms ska se ut. Det underlättar för eleverna om de möter samma rubriker från grundläggande upp till gymnasiet. I slutet av vår första träff dök också specialpedagogerna Ewa och Birgitta upp och deltog i diskussionen.

Sambedömning - Nytt material från skolverket

Nu har det kommit nytt material om bedömning från skolverket. Se länk: Sambedömning i skolan

Språkutvecklingsportfolio och kamratrespons

I går kickade jag igång arbetet med elevernas bloggar som språkportfolio grundläggande svenska som andraspråk. Först kommer vi att arbeta med texterna på  en grundläggande språklig nivå, senare börjar genrearbetet. Eleverna har skrivit reflektioner till tv-serien Fröken Frimans krig och nu skulle de ge respons på varandra texter - så kallad kamratrespons. De skulle titta på rubriker, styckindelning och interpunktion. För arbetet använde de en matris.Matrisen finns i Google docs och eleverna hittar den via länk från bloggen. Sin respons skulle de skriva en en kommentar till en av kompisens texter på kompisens blogg. Jag förklarade att man hjälper varandra att se saker i sin egen text. 

Det som ställde till svårigheter för eleverna till en början var att förstå matrisen. De började att läsa kamratens text, sen när det kom till själva responsen blev det svårare. Många skrev ganska kortfattat. En elev tyckte att han inte kunde säga någonting om varken sin kompis nivå eller sin egen nivå i språkutvecklingen. Det var bara jag som kunde det, menade han. Jag fångade alla elevers uppmärksamhet från datorerna och visade på ett exempel från matrisen: "Markerar nytt stycke med blankrad eller indrag". Jag förklarade att antingen markerar man nytt stycke, eller så gör man det inte. Det kan man se själv. Det är ingen nivå som jag som lärare bestämmer. 

Efter responsen skulle eleverna skriva om var de befinner sig i sin språkutveckling som ett första steg i deras språkportfolio. De skulle klistra in matrisen och göra en sida på sin blogg. Här kände många sig blygsamma till en början att skriva om sin egen nivå. Men alla skrev ner en kortfattad beskrivning. Denna beskrivning ska eleverna sedan kunna gå tillbaka till för att se sin utveckling. 

I denna respons arbetar vi inte med texttyp/genre. Det kommer vi också att göra längre fram. Nästa vecka börjar jag med berättande genre. Det var första gången denna grupp elever arbetade med kamratrespons och jag tycker att de gjorde det bra. Men det finns mycket som jag kan förbättra. Mitt mål är att utveckla bedömningsarbetet genom kamratrespons under våren.